Är det inte alltid bäst att låta källan tala för sig själv genom att göra ett ordagrant citat?
Svar: Det är framförallt inom litteraturvetenskap man kan behöva göra långa citat av texter, som man sedan kommenterar. Inom övriga ämnen bör du bara göra ordagranna citat av mycket speciella formuleringar (som är nydanande eller anslående) samt påståenden som du ifrågasätter och vill diskutera eller om du riskerar att förändra betydelsen vid omskrivning. När du skriver om en text med dina egna ord blir du tvingad att förstå originaltexten. Du får också bättre flyt i din text och det blir mer självklart för dig att komma med egna reflektioner. Dessutom kräver det ofta större utrymme att göra ett ordagrant citat istället för att göra en sammanfattning.

Hur ska jag kunna undvika att plagiera en källa av misstag. Det är omöjligt att komma ihåg var man har fått alla idéer ifrån?
Svar: Enda sättet är att föra noggranna anteckningar medan du läser. Så fort du antecknar något du vill ha med i ditt arbete, se till så att du också får med källan. Se sidan När behöver du inte ange referens? om allmänt känd kunskap.

Från början har ju allting kommit från någon källa – föräldrar, lärare, böcker, TV, webben. Det går ju inte att skriva ett ord utan att ange referens!
Svar: Börja med att fundera över om den information du vill använda kan betraktas som ”allmänt känd kunskap”, se sidan När behöver du inte ange referens? I så fall behöver du inte ange någon referens. Kontrollera också med din lärare/handledare vad som kan betraktas som allmänt känd kunskap på den kurs du går. Om informationen är specifik för en viss källa, t. ex. forskningsresultat, nya idéer, personliga åsikter, måste du alltid ange en referens. Samma sak gäller om du använt specifika formuleringar/ordagranna citat då du förutom att ange källa även måste göra citatmarkering (citattecken eller blockcitat).

Om jag på egen hand har fått en idé och sedan läser om det i en bok eller artikel, måste jag då citera källan – idén var ju min egen?
Svar: Genom att citera källan visar du att du känner till vad som gjorts inom ditt område. För att visa att du inte fått idén från någon annan utan själv kommit på den, kan du kort beskriva vad som ledde dig fram till idén och sedan lägga till något i stil med:

…, samma tanke har framförts av XX (2006).

Lägg gärna till ett avsnitt där du beskriver hur du skiljer dig från XX i behandlingen av ämnet.

Räcker det inte med att bara skriva upp alla källorna i referenslistan?
Svar: Du måste också hänvisa till källan i texten, i direkt anslutning till där du har använt den. Detta krävs för att det ska gå att urskilja vad som är din egen text och vad du har hämtat från andra, samt på vilket sätt de olika källorna har influerat dig. Dessutom ska det vara lätt för dina läsare att veta vilken av dina källor de ska gå till om de vill läsa mer om ett visst avsnitt.

Om jag inte citerar korrekt, kommer jag då att bli avstängd från mina studier?
Svar: Du befinner dig i en lärandeprocess där du ska tillägna dig ett akademiskt skrivsätt. Om du befinner dig i början av dina studier är inte kraven lika hårda på att du ska behärska detta fullständigt, men ju högre nivå du befinner dig på, desto mer ökar kraven.

Om du känner dig osäker på vad du måste referera så fråga din lärare eller handledare. Det är alltid klokt att gå efter försiktighetsprincipen och hellre hänvisa till källan en gång för mycket än en gång för lite. Om du tycker att din text blir oläslig med för många referenser så fråga din handledare hur du ska göra. Det kan ibland vara accepterat att istället för att göra texthänvisningar i varje mening, skiva något i stil med:

Informationen i följande stycke är hämtad från XX (2008).

Du får dock inte klippa och klistra utan måste skriva om texten med egna ord.

Hur mycket måste jag ändra en mening för att den inte ska betraktas som plagiat?
Svar: Det finns ingen procentsats du kan använda för att veta hur mycket en mening måste skrivas om, men om du känner att du behöver fråga, ligger du förmodligen nära att plagiera. Att undvika plagiering handlar inte om att lära sig skriva om meningar på ett nytt sätt. Det handlar helt enkelt om att du måste förstå originalkällan och sedan använda informationen i den på ett sätt som passar in i ditt eget arbete.

Ibland går det inte att formulera om texten. Det finns bara ett sätt att skriva på och alla skriver likadant. Ska man verkligen fylla texten med citattecken i sådana fall?
Svar: Inom flera vetenskaper, t. ex. naturvetenskap och medicin, är det vetenskapliga språket starkt standardiserat och komprimerat och lämnar inte så stort utrymme för varierade sätt att uttrycka sig. Ungefär som det finns allmänt känd kunskap inom varje ämne, så finns det allmänna formuleringar som inte kräver citattecken eftersom de ständigt förekommer och ingen kan åberopa att ha varit den första som kom på formuleringen. Detta är speciellt vanligt i metodbeskrivningar och resultatredovisningar. När man läst några vetenskapliga arbeten så får man så småningom en känsla för vad som kan betraktas som allmänna formuleringar och vad som är specifika formuleringar som kräver citattecken. Du får dock inte utelämna referensen!